Nu har jag jobbat klart min första av fyra veckor på HSB. Det är faktiskt ganska kul, men klockan 05:00 på morgonen.. då är det inte lika roligt! Jag jobbar tillsammans med Emelie och vi är nog lite av ett superteam! 

 

Men nu måste jag berätta om en riktigt sjuk sak som hände i fredags. Efter jobbet åkte jag och Emelie till Ica Maxi för att åka och handla något gott att äta. Jag tar en fralla och lägger den i en påse som jag knyter. Sen ska Emelie handla en slags pirog i charkdisken och tar en nummerlapp, jag står en bit ifrån och väntar. Under tiden jag väntar börjar jag snurra påsen med frallan i handen och sen händer det som inte får hända... utan förvarning flyger frallan iväg från mig och jag ser, som i slowmotion, hur den far genom luften för att sen närma sig ryggen... på ett litet barn. Jag står som i chock en kort sekund innan jag springer fram till barnet och hans mamma och får ur mig ett "men gud, förlåt!", plockar upp min brödbit och går bort till Emelie. Och ja, hon har sett allt som hänt och ser ut som om hon ska avlida av skratt. Hon ska precis få sin kycklingpirog och tydligen har personalen i charkdisken också sett det som hänt för de skrattar lika mycket dem. Efter att Emelie skrattat fram orden "Jag ska ha en kycklingpirog tack" och fått den skyndar vi från disken in bakom några andra hyllor där vi fortsätter skratta tills tårarna rinner.. Jag kastade en fralla på ett litet barn... JAG KASTADE EN FRALLA PÅ ETT BARN?! Herregud. Varför känns det som en sådan sak som bara händer mig? 

 

Såhär någonting såg det ut...