hur ska jag gå hem när allt är såhär

.....

Väskorna är färdigpackade. Taxin är beställd. Jag har betalt för mitt extra baggage och checkat in på flyget. Jag har sagt hejdå till alla mina vänner. Jag har kramat barnen extra extra mycket. Det är verkligen nära nu. 
 
Det är 403 dagar sedan jag lämnade Sverige i mars 2014 för att bli au pair i London, något jag drömt om väldigt länge. Jag har trivts bra från första stund och kan inte förstå vilken tur jag haft. Att jag hamnade just precis här. I en värdfamilj som jag tycker så mycket om, med tre pojkar som ibland kan driva mig till vansinne men som jag samtidigt inte kan låta bli att tycka om. Och med två värdföräldrar som är generösa, stöttande, roliga och världens snällaste. Jag hyser så otroligt mycket kärlek för de här människorna som jag nog förevigt kommer att se som en 'extra familj'. 
 
Jag har alltid varit en extremt 'hemmakär' person och att lämna lilla Habo var verkligen ett stort steg för mig. Jag trodde nog aldrig att jag skulle kunna känna mig lika hemmastadd någon annanstans. Men London är verkligen en stad som jag känner mig hemma i. Jag har alltid tyckt om staden även när jag bara varit här på semester, men det går liksom inte att jämföra med hur det är att bo här. London är svindyrt, smutsigt, överbefolkat och alldeles alldeles underbart. Jag, som har världshistoriens sämsta lokalsinne, är verkligen stolt över att jag har lärt mig att hitta i London. Inte nog med det, jag har också lärt mig viktiga saker så som exakt vart man ska stå på tunnelbaneperrongen för att behöva gå kortast möjliga sträcka på den stationen man gå av, varför man i möjligaste mån ska undvika att byta tunnelbana på Green Park eller Bank, hur Holborn och Balham ska uttalas, varför Peckham är världens bästa bioställe och att det är fullt rimligt att betala cirka 150 kronor för en enkel lunch. 
 
Kommer sakna så mycket med den här staden. Promenader på South Bank, en tunnelbana som går cirka varannan minut, matmarknaden i Camden, self-service check out i alla matbutiker, att dricka gratisdrinkar ("frukost") på Maddox, men mest av allt, världens bästa au pairbrudar. Mina fina vänner som jag kommit så otroligt nära på en så kort tid. Tack för att jag fått lära känna er, upptäcka London med er och skrattat, gråtit, dansat.... Det är alldeles för många för att jag ska kunna nämna alla men ni vet nog vilka ni är. Ni är fantastiska och jag är så glad att jag har er i mitt liv. Hoppas verkligen att vi kommer hålla kontakten och jag ser fram emot en reunion i framtiden. Jag älskar er! 
 
Nu ska jag försöka sova. 7.30 imorgon kommer taxin. Nästa gång vi hörs är jag i Sverige. Godnatt!


Bild snodd från Frida
 
 

Kommentarer
Postat av: Maja

Tack själv finaste Linnéa💗 London kommer inte vara detsamma utan dig och vi alla kommer sakna dig SÅ mycket! Men att ses igen det kommer definitivt att göra! Lycka till med allt imorgon och ta hand om dig💗

Svar: <3
Linnéa Carlsson

2015-04-25 » 23:44:48



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras inte)

URL/Bloggadress:


Kommentar:


Trackback