lagom lång rubrik jag brukar ha.. typ


Under krypten er der fundet ældre brandlag fra 800- og 1000-tallet og skeletter fra 1000-tallet. Hvis ikke skeletterne er flyttet fra ældre grave, har der formentlig ligget en anden kirke her eller lige i nærheden, før den nuværende domkirke blev opført.[Kilde mangler]

Traditionelt antages 1125 for at være både domkirkens opførelsesår og det år, hvor bispesædet blev etableret, og hvor grundlaget for byen Stavanger blev lagt. Etableringsåret for bispesædet er imidlertid usikkert.[Kilde mangler] Det vides med sikkerhed, at Stavanger var bispesæde i 1135, da bisp Reinald blev hængtMorkinskinna beretter om en Stavangerbiskop i forbindelse med en hændelse, som er tidsfæstet til ca. 1128. Kilden regnes som ret usikker, men bør ikke helt afvises.[Kilde mangler] Flere forhold peger i retning af, at opførelsen af domkirken blev påbegyndt, før Stavanger blev bispesæde. Det er ikke usandsynligt, at grundstenen blev lagt omkring år 1100 – i kong Magnus Barfods tid.[Kilde mangler]Absalon Pederssøn Beyer[1] skrev omkring 1570 om domkirken: "...hvilken som bygt 1012, som ciphren, der er udgraven i muren, tilkjennegiver, under Magnus Barfot". En anden afskrift har årstallet 1013. Eftersom Magnus Barfod var konge 1093-1103, har det været antaget, at årstallet var en skrivefejl for 1102 (eventuelt 1103). Omkring 1770 skrev dog Hans Smidt, der var tidligere klokker i domkirken, at årstallet stod på en sten i tårnet i den gotiske del af kirken.[2] Da denne del blev opført mod slutningen af 1200-tallet, har det været antaget, at stenen kunne være genbrug af en sten fra vesttårnet i kirkens ældste del. Som indvendinger mod dette har været fremført, at stenen kan være genbrug fra en helt anden bygning, og at tallet ikke nødvendigvis er et årstal.[Kilde mangler]Fredrik Macody Lund skrev i 1919, at katedralen i Stavanger er den eneste af de fem norske katedraler, som har en sognekirkes og ikke en katedrals karakter.[Kilde mangler] Han mente, at den havde været en større sognekirke – en fylkekirke – før den senere blev ophøjet til bispesæde: "Skibets arkitektur med alle de ældste normanniske former i både profilering og ornamentering peger tilbage til tiden før år 1100".[3]

Gerhard Fischers vurderinger af domkirken i 1964 er i høj grad knyttet til Oluf Kolsruds konklusion om, at bispesædet er fra omkring 1125.[4] Fischer henviser samtidig til, at der er elementer i kirken, som peger mod slutningen af 1000-tallet. Mest præcist udtrykker Fischer det i det engelske resume under omtalen af domkirkens skib:


snille & smak


Vad är det för mystisk bollformad varelse som stryker omkring i de norrländska skogarna? Hur gör man eget pulvermos och hur bygger man enklast ett utedass på balkongen? Och vad händer egentligen om man äter 300 gram mandel? I Snille & smak samlar och analyserar komikerna Kringlan Svensson och Valle Westesson de roligaste, mest djupsinniga och befängda diskussionstrådarna från Flashback, Sveriges största internetforum. Här trängs allvarliga ämnen som "kan jag lyssna på svart musik fast jag är nazist?" och "var kan jag köpa ett naturtroget kranium?" med praktiska tips om hur man sköter delfiner hemma i akvariet och mer filosofiska spörsmål som vilken ny färg man skulle uppfinna om man fick chansen. Det finns skäl att både älska och hata Flashback forum, men framför allt finns det skäl att använda det. Annars skulle inte två miljoner människor göra det varje vecka. Många av dem i hemlighet. Antingen som förströelseläsning där man tillåter sej att uppröras över hur knasiga knasbollar det finns, eller för att få reda på vem det var som dunkade på vem i den där garderoben på den där teatern vid den där premiären. Flashback är långt ifrån någon marginell företeelse. Däremot är det en plats där människor i marginalen får komma till tals. Och sällan har det svenska folkdjupet varit så underhållande som i Snille & smak.

drottningen av rottnevik


Nanna Johansson romandebuterar tillsammans med Kringlan Svensson! Drottningen av Rottnevik är en burlesk och tragikomisk berättelse om några luttrade lokalpolitiker, ett antal vilseledda småstadsinvånare och ett pappersbruk som sett sina bästa dagar.

Språket är rappt och fyndigt, humorn medryckande samhällskritisk. Drottningen av Rottnevik lämpar sig för en bred läsekrets. /Tor Flensmarck, BTJ

Med ett rappt språk och en stor portion humor gör Nanna Johansson och Kringlan Svensson upp med den svenska småstadspolitiken. Platsen är den fiktiva lilla bruksorten Rottnevik tidigare mest känd för sitt pappersbruk och den numera bortglömde statarförfattaren Glas-Gösta Gustavsson. När en Hollywoodproducent väljer att förlägga delar av sin filminspelning där ser lokalpolitikern Dagny Rubin sin stora chans att ta ett rejält kliv upp i karriären. Nu ska hon sätta Rottnevik på kartan en gång för alla! Här ska historia skrivas och nya arbetstillfällen skapas, Dagny ser ingen gräns för allt positivt som Hollywoodfilmen kan medföra och snart har hon smittat de flesta av invånarna med sin entusiasm.

Men alla är inte lika förtjusta i Dagny Rubins idéer och när det visar sig att Hollywoodbesöket bara var en engångsföreteelse börjar missnöjet gro på orten. Och medan Dagny smider planer på att starta ett helt nytt parti ett parti som ska fokusera helt på filmfrågor ruvar flera av stadens invånare på hämnd 

Tidigare inlägg