Igår var det juldag och dags för julfirandet fortsatte. Åt julmat och öppnade julklappar med kusinerna innan det var dags för mig att åka in mot stora staden Jönköping för utgång. Förfestade hos Gabriella innan vi tog en taxi till Sliver (varför har vi börjat åka orimligt mycket taxi på en sträcka som tar kanske 10-15 minuter att gå?). Väl framme upptäckte Gabriella att hon glömt sin inträdesbiljett så hon fick vända med taxin och vi andra gick och satte oss på Amor medans vi väntade. Har inte varit på Amor på så himla länge så det var kul, har ju saknat deras shotbricka! När Gabriella kom tillbaka gick vi vidare till Sliver/Harrys där vi fick köa onödigt länge innan vi tillslut kom in. Så. Mycket. Folk. När vi tillslut dansat färdigt begav sa jag och Emelie hejdå till de övriga och gick för att köpa mat innan Ellen skulle hämta oss och skjutsa oss hem. Då började kvällens största cirkus. Emelie gick till SubWay för att köpa mat och jag gick till Time Out. När jag stått i kön i säkert 20 minuter och äntligen ska få beställa - ja då är kebabköttet slut! Emelie har såklart fått sin mat för längesen och står och väntar utanför. Jag går då från Time Out, tillbaka till SubWay där jag istället får köpa mat till mig och Ellen. När jag har stått i kö där ett tag och ska beställa, då finns det bara 7 bröd kvar, och bara fullkorn. Men vi fick ju mat tillslut och Ellen skjutsade mig, Emelie samt två killar, som jag träffat inne på Time Out och lovat skjuts, hem till Habo. Vilken ÄNGEL hon är! Kom hem och fick smyga tyst tyst runt i rummet för att inte väcka Hugo som sovit där i natt. Åt min macka, tjurade lite för att det inte var en kebab och sov. En väldigt trevlig utgång med väldigt mycket folk! Tack! 

Det kan vara så att jag eventuellt spenderade alldeles för mycket pengar på en alldeles för dyr surfplatta. Jag hade tänkt att jag skulle köpa en iPad 2 men upptäckte sen att det inte skiljde så mycket i pris mellan den och en iPad 4. Upptäckte sen att det inte alls skiljde mycket på en iPad 4 och en iPad Air. Så jag köpte en Air.... Alltså som skulle bli mitt kap för 2999 kronor blev istället en affär på 4390 kronor. Ett himla smart drag för en som precis blivit arbetslös. Men se så FIN den är!

 

Jag bara måste lägga ut Svensson Svensson. Älskar verkligen ALLT med detta.

Nu är det exakt 52 minuter kvar av julafton och jag tänkte berätta om min dag, har haft en väldigt lugn och skön jul med bara min mamma, pappa och lillebror. Nu kommer ett sånt där tråkigt tråkigt och alldeles för detaljerat inlägg som ingen annan än jag själv kommer vilja läsa. Men jag vet att jag kommer vilja läsa det. Så varsågod Linnéa!

 

Hade satt klockan på 7:00 imorse, för att liksom utnyttja julafton maximalt. Vaknade och tog mig ner till vardagsrummet (som var tomt, för första gången någonsin kom jag ner före min bror på julafton!) och gjorde i ordning te. När min bror kommit ner så öppnade vi julstrumpan som i år inte bara innehöll julskum och Lilla Fridolf utan också en biljett till Tommy Körberg på Lorensbergsteatern i vår! Oo-de-lally, oo-de-lally, hoppsan, vilken dag! I och för sig är de ju jag som bokat biljetterna, men mamma erbjöd sig att betala dem och ge oss dem i julklapp. Eller TOMTEN menar jag ju såklart. Puh!

Efter denna klappöppning tittade vi på julkalendern. Jag har inte följt den i år men tittade igår igenom samtliga 23 avsnitt jag missat, tycker att den var väldigt bra faktiskt! Supermysig! Efter att Barna Hedenhös uppfunnit färdigt julen tänkte jag titta på Svensson Svensson men hann väl ungefär med ett halv avsnitt innan jag somnade (jobbigt att gå upp klockan 7..). Vaknade upp och mådde jätteilla av allt julskum, kollade på Astrids Jul (åhh så fantastiskt bra Astrid Lindgrens berättelser är!), duschade lääänge, gick igenom hela min garderob i jakt efter något att ta på mig, sminkade mig och sen var det dags för mat. Julmat. Väldigt mycket julmat. 

 

Precis när vi ätit färdigt var det dags för Kalle Anka och då ska det ätas julgodis. Såklart. Efter att Kalle jagat fågel, Askungen fått sin klänning och Robin Hood tagit alla kungens pengar så gick vi över till att spela TP. Jag och Oscar vann nästan. EN endaste liten tårtbit ifrån... 

Efter detta nederlag var jag tvungen att vila ett tag innan det var dags för julklappsutdelning. Är väldigt glad och nöjd med alla mina klappar, har nog varit väldigt snäll i år tror jag!

 

Efter att alla klappar var utdelade och öppnade plockade mamma fram julmat igen och vi åt en omgång mat till framför det obligatoriska julavsnittet av Svensson Svensson, det är så galet roligt, trots att jag sett det hur många gånger som helst. 

 

Nu har jag visst tagit så lång tid på mig att skriva detta att det inte längre är julafton. Nu är det juldagen och senare idag kommer kusinerna hit, längtar efter min Hugo och min Wilma så mycket att jag vet inte vad! Och på kvällen blir det såklart utgång också. Wo! Vi höres! Puss och kram och God Jul!

 

 

Höll ju på att glömma, så här fina julgransprydnader har jag och min bror skapat. Snyggaste granen i stan tror jag allt!

Hej vänner!

Konserten igår var superbra! Inte alls långtråkig eller stel som man kan tro när man hör ordet kammarkör. Det var faktiskt riktigt roligt! Efter konserten åt vi mat hemma hos mina släktingar innan jag och mamma gick till Linnéa ett tag. Satt och pratade lite och sen när mamma hade gått hem så kollade jag och Linnéa på hennes skolmusikal och drack drinkar. Mucho mysigt! 

Vi lämnade Motala vid 12 och stannade till på Ica Maxi i Jönköping och julhandlade lite innan vi kom hem (och det var vi inte ensamma om kan jag säga, såå mycket folk!). På eftermiddagen åkte pappa och Oscar åkte på bio och det har nog aldrig varit så tyst och lugnt hemma? Mamma och jag hann i alla fall med att steka köttbullar och fixa julgranen. Och sen myste jag ner mig i min säng och tittade på Jul, Jul, Jul och drack varm choklad. Trots detta så har jag fortfarande inga julkänslor??? Är det snöns frånvaro kanske? Inte ens när jag och Oscar slog in julklappar och lyssnade på julmusik kändes det som att det är jul om två dagar? Kanske är det dags att inse att man börjar bli vuxen... Fy....

 

För övrigt är jag lite stressad över att min julklapp till min broder inte har kommit än. Men den har ju en hel dag till på sig. Ihhhhhhh.....

 

Är påväg till Motala för att träffa släkten och gå på julkonsert. Linnéa och övriga medlemmar i Motala Kammarkör ska sjunga och det ska bli supermysigt! Jättekul att träffa Linnéa igen också, sist vi sågs var vi såhär snygga. 

 

Borde sovit för längesen, men känner för att blogga lite. Idag har det tillverkats pepparkakshus här. Och jag förstår inte hur jag, som ändå anser mig vara en relativt kreativ person, kan vara så USEL på att dekorera ett hus av pepparkaka? Det blir aldrig fint? Jaja, nu står det där i alla fall. Som det ska. Julförberedelserna fortsatte med att jag och min bror tillverkade årets upplaga av julgransprydnader, kan lägga upp en bild så fort de är på plats i granen. Nähä, nu måste jag verkligen sova. Vi hörs kanske imorgon om jag hinner, ska till stan med bror och senare på kvällen ska vi ha lite julmys med jobbet. Härligt!

 

Musikhjälpen avslutades igår och jag tänkte dela två av mina favoritmoments med er. Den första är så söt att jag inte vet var jag ska ta vägen. 

Det var på tok för längesedan jag lyssnade på BAO. Hade nästan glömt hur bra de är, och det ÄR ju faktiskt BAO som givit denna blogg sitt namn.

 

 

Hej vänner. 

Igår var det utgång för hela slanten. Träffades först hemma hos Melina tillsammans med trevligt folk och drack lite, spelade spel och tjötade massor. Sedan vidare till Harrys/Sliver där vi träffade massa Habofolk som jag inte sett på evigheter, väldigt kul!

 

Förutom att hänga på krogen och att sova har min helg mestadels bestått av projektet: Fixa ljudfiler av Skruven är lös. Det är ju nämnligen så att Skruven är lös inte finns utgiven på CD eller på iTunes. Så då tänkte jag att vill man ha något gjort får man göra det själv. Eftersom ljudredigering inte är något jag ens testat på tidigare så gick det inte alls speciellt bra. Jag laddade faktiskt ner audacity men förstod inte ens hur man gjorde för att klippa så jag gav upp. Istället öppnade jag mitt kära Windows Movie Maker som jag kan utan och innan. Så först klippte jag upp hela föreställningen i 31 delar som jag sedan konverterade till ljudfiler. Geni. Och sen då, ett omslag behöves ju också. Hittade loggan till föreställningen i boken Scenbilder, fotade och pysslade sedan ihop ett skivomslag i photoshop. Så tillslut, efter allt för många timmars arbete, kan jag nu lyssna på Skruven är lös! Hoppas jag inte blir stämd på miljarders miljarder nu. Men till mitt försvar (om det behövs) så är det ju faktiskt bara bara jag som kan lyssna på dem.

 

 

 

 

Detta är så himla fint. Älskar lucia.

På måndag börjar min sista vecka och jag vet inte hur jag ska hantera detta.. 

 

Alltså Claes i den här videon. Dör. 

Under mitt lilla uppehåll från bloggvärlden har jag hunnit med att se Catching Fire TVÅ gånger! SÅ JÄVLA BRA! Kanske den bästa book-to-film någonsin! 

 

God December där ute! Snön kommer över en natt och försvann nästan lika fort. Ikväll har jag, mamma och bror bakat pepparkakor och lussekatterna gjorde vi för längesen. Jag känner dock ingen julstämmning.. alls? Försvinner den när man fyllt 20 eller? Har i alla fall 13 dagar på mig att finna den! Men jaja. Det var inte alls vad jag tänkte skriva om nu..

 

I lördags tog jag och bror i alla fall bussen från resecentrum och begav oss mot Stockholm! ÄNTLIGEN dags för 30-årsfesten! Vi kom till la capital runt halv tolv och gick till hotellet och lämnade väskorna. Sedan vandrade vi runt lite för att fördriva tiden och åt middag på Gyllene Måsen (McDonalds alltså, men det låter ju inte lika tjusigt). När klockan tillslut blev tre och det var dags för föreställning hade vi tillslut kommit in och tagit plats inne på Oscarsteatern. Eftersom ni alla självfallet är lika galna i GAS som jag behöver jag ju inte förklara att 30-årsfesten är en slags jubileumsföreställning av Galenskaparna & After Shave som hade premiär den 11 september 2012, på dagen 30 år efter deras första gemensamma produktion, Skruven är lös. Jag behöver ju inte heller förklara att 30-årsfesten består av 30 nummer, en från varje år, uppdelad i två akter. För det vet ni ju redan. Så skön. Nu tänkte jag i alla fall vara extremt ambitiös och verkligen nagelfara (Men VA? Var i din hjärna plockade du fram det ordet ifrån? Oj vad Fredrik Holmqvist skulle bli stolt om han kunde se mig nu!) hela föreställingen och skriva kommentarer till SAMTLIGA nummer och länka klipp på youtube, om de finns. Hoppas jag orkar.

 

 

• Det hela börjar med att Claes kommer ut på scenen, några minuter sen. Han börjar prata om föreställningen och om GAS 30 år tillsammans och säger sedan. "Ja, detta är vad jag brukar säga. Men tyvärr kommer kvällens föreställning, på grund av sjukdom, bli lite annorlunda.." Jag hinner tänka 100 tankar samtidigt som jag inte kan tänka alls. Men han fortsätter sedan, märkbart stressad, att berätta att Per Fritzell nyligen fått en yrselattack och inte orkar medverka och att de därför planerar att genomföra en föreställning skriven för fem, på fyra personer. "..utan att det märks! ...Nä det är såklart inte möjligt. Men vi ska göra vårt yttersta!" Sen pratar han lite till och låter så stressad att jag vill ropa åt honom att han ska ta det lugnt, andas, att det löser sig.. Men det gör jag såklart inte, det vore jättepinsamt. Verkligen jättejättepinsamt. Och fånigt. JAJA (herregud detta inlägg kommer bli sjukt långt om jag fortsätter såhär) sen presenterade han i alla fall Kerstins hyllningsfilm.

 

• Kerstins film - En film på några minuter med klipp på olika roller av Kerstin Grandlund. Avslutades med att visa hela sketchen "provrummet" och OJ vad mycket roligare den var när man satt tillsammans med hundratals andra människor. Vill se ALLT med GAS på det sättet! 

 

• Bara sport - Filmduken åker upp och bakom den står Anders, Rippe och Knut och jag hinner tänka "Herregud hur ska det här gå, Per har ju melodistämman?" men när de börjar sjunga så är det såklart inga problem och jag känner nästan för att börja gråta bara för ATT. [länk]

 

• En stund på isen - Claes kommer in med en liten campingpall, drar ut på tiden rejäääält medans Anders byter om i kulisserna. Men sen sitter de där och fiskar och jag bara ler och kan inte riktigt förstå att jag verkligen ser det här på riktigt. [länk]

 

• Borås Borås - Knut kommer in i den fantastiska lila plyschdressen som smiter åt lite mer än vad den gjorde 1983. Mycket sött! [länk]

 

• Herrboutiquen - Det första numret där Per skulle varit med. Anders gör instället hans roll som butiksbiträde, och gör det mycket bra! Ett av de bästa scenerna från Cyklar och lika rolig varje gång. Och såklart, ännu roligare live! [länk]

 

• Under en filt i Madrid - Inte så mycket att säga här. Bra såklart, men det är ju allt! [länk]

 

• Mackenmedley - Anders kommer ut och sjunger Husvagn och det har nog aldrig varit så tydligt att han och Per inte har riktigt samma klädstorlek. Den blå träningsoverallen ser lite lite ut som ett tält. Men låten gör han bra. Inte som Per, men det kräver väl ingen. Sen kommer Knut, sjunger Konfirmationspresenten fast byter som vanligt ut "konfirmerar mig" mot "pensionerar mig". Och jag förstår inte hur snabbt Anders måste bytt om bakom scenen för han har väl inte varit ute mer än någon minut innan han kommer tillbaka tillsammans med Jan, som Roy och Roger. Stoooort jubel från publiken. [länk]

 

• Min broder och jag och polisen - Första gången som det verkligen märks att de inte riktigt var förberedda på Pers bortsfall. Claes gör hans roll som Hembygdsföreningens ordförande Torgny Assarsson och Jan Rippe gör Claes roll som den sittraspelande kompanjonen. Claes snurrar till texten ordentligt och improviserar fram något som jag tror ingen förstår. Och Jan Rippes sittraspelande.. Alltså.. Claes visade honom vart han skulle börja spela, men det hjälpte nog inte så mycket för det gick inte så himla bra med det där. Sen hjälpte det ju kanske inte att Claes inte riktigt höll sig till orginalmanus. Eftersom han fortfarande verkar grymt stressad drar han ut på tiden och lägger till massor för att köpa tid. Men de skrattade i alla fall båda två och jag tyckte det var något av det roligaste jag sett. [länk]

 

• Pappa jag vill ha en Italienare - Knut kör låten själv. Fast med orginaldans, inklusive armkrok.. med luften. [länk]

 

• Allan Preussen/Farbror Frej - Hur kan Claes vara så fantastiskt rolig bara genom att sitta i en hemskt nedsutten fotölj och prata med en "genommysig" röst? Geni. Farbror Frej, kanske inte något geni. Men bra för det! Bara Ben också såklart! Lika imponerande varje gång, HUR skriver man som Claes gör? Geni. [länk]

 

• Samtal vid sjön, Gôtt å leva - Roy och Roger är tillbaka! Snacker om EG känns ju lite daterat kanske? Men Gôtt å leva, åh vad bra! Speciellt när de tystade ner hela sången och låter publiken sjunga istället. [länk]

 

• Knut på linjen - Here's the deal, jag gillar inte riktigt Knut på linjen. Men detta var ändå bra. Gillar kanonen! Trodde inte att den skulle smälla SÅ högt? Rippe fick hoppa in som Amorin här istället för Per. [länk]

 

• Bröderna St Gotthard - "Här ser ni två som sysslar med bergsbestigniiiing!" Älskar denna. Och, såklart, ännu bättre live. [länk]

•  Visst faller regn - Knut och Jan gör numret utan Per. Helt enkelt. Mysig låt och älskar de "frikyrkliga" outfitsen. Men tycker att det finns andra nummer från Resan som blev av som är roligare, Blomparaden till exempel! I programmet står det dessutom att Anders ska göra Einar på strutsen efter denna och har ingen aning om varför det inte var med? [länk]

 

• Effektivitet - Lyckad nedfrysning av Herr Moro är verkligen en av mina gas-favoriter men det är nog lite svårt att hänga med i denna monolog om man inte sett hela musikalen (vem går ens på 30-årsfesten utan att ha gjort det?). Fast ja, det är inte så lätt att hänga med om man har sett den heller.... [länk]

 

• Pappa flytta inte in till Tjörn - Sista nummret innan paus och Rippe gör Pers roll som Sigvard, väldigt bra faktiskt. Känns inte som att man hör honom sjunga så hör "högt" (alltså ljust) ofta eftersom han är bas och inte "hörs" men han är ju grym! [länk]

PAUS - Jag ringer mamma och säger "Jag vill att detta aldrig ska ta slut."

 

• Peters film - "Från början var vi ju sju..." säger Claes och andra akten, som börjar med år 1997, inleds med en hyllningsfilm till Peter Rangmar. Jag var helt säker på att jag skulle grina men skrattade istället högt. Fantastiske Peter vad fin du är! <3

 

• Tvätt - 4 Kongos, idag dock bara tre. Förutom när de gör "ljuden"; (kan inte beskriva det med ett bättre ord) och Knut försökte göra BÅDE sina och Pers ljud och upptäckte att det var lite svårt och därför började skratta; så gick det jättebra! Gillar Kongosarna! [länk]

 

• Stort - Claes kommer in som Frans-Oskar Bryssel och ska tacka de tre Kongosarna men säger istället fyra och tappar sedan bort sig totalt. "Bongo, Pongo, Zi.. eh och Stig-Arne Kongo. Tre musikaliska underbarn som gjort det omöjliga och bildat en kvartett" Han försöker verkligen att hålla sig för skratt, men lyckas halvbra. Väldigt roligt, men vet man inte om att det ska vara 4 Kongos tror jag faktiskt inte man hade märkt det. När han lugnat ner sig tillräckligt mycket läser han i alla fall dikten Stort, om den stora mannens makt. Den är bra, men lite svår att ta till sig när man är mitt i lyckoruset av att vara på en sånhär fest. [länk spotify]

 

 

• Invigning - Denna monolog liknar väldigt mycket den från Resan som blev av fast lite längre och lite bättre. Fast bäst är fortfarande betraktelserna om Sverige: "..vi får inte glömma bort att Sverige också är måttlighetens förlovade land. Det är här och endast här som vi har kommit fram till att lagom är bäst. I alla andra länder vet man att bäst naturligtvis alltid är bäst, men i Sverige är lagom bäst" [länk]

 

• Les Garçons de la Plage - Var lite orolig att denna också skulle ställas in eftersom Per var sjuk men vad glad jag blev över att den inte var det. Hjälten Knut hoppade nämnligen in istället. Jag har nog aldrig sett någon kämpa så förtvival för att hålla sig fast i ett par röda gardiner. Men vilket teamwork de har boysen, och klarar vad som helst tillsammans. Men! Hela nummret är förinspelat och mimas, upptäcktes när Knut öppnade munnen och Pers röst hördes. Mycket märkligt, haha. [länk - jobbig eftersynk på videon] 

 

 

Att klara av att genomföra en föreställning avsedd för fem personer när man bara är fyra är ju helt galet proffsigt. Visst det blir inte perfekt och kanske slogs rekord i skrattanfall på scen, men vad gör väl det? Jag har nog aldrig haft såhär roligt, någonsin! Skojar inte när jag säger att jag fortfarande blir alldeles bubblig i magen av glädje när jag tänker på den här föreställningen! Fast också fruktansvärt avundsjuk på alla som inte har sett den än, och som har allt det härliga framför sig samt alla som HAR sett den och kommer se den igen. Hade det inte varit för att den går i Stockholm så hade jag lätt kunnat åka varje helg? Men tyvärr slutade den gå i Göteborg i ungefär exakt samma ögonblick som jag föll handlöst för GAS. Bra timing! 

 

Ni är så underbara och fantastiska att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag älskar er. Tack för att ni finns!

 

 

Men jag kanske uppdaterar imorgon. Eller inte. Man vet aldrig. 

(Hörrni! Nu är det DECEMBER och om mindre än en vecka åker jag och bror till Stockholm och GAS!)